Stevens Sanningar

Första fredagen i mars, dagen efter fössta tossdan i mass. Tänk att jag, som betraktar mig som allmänbildad, inte hade koll på det talesättet för 5-6 år sedan. Det känns som att just bagerinäringen lyckats extra bra med sina profildagar. Kanelbullens dag den 4 oktober, fettisdagen som inföll i tisdags och den där småländska torsdagen i mars då det ska ätas marsipantårta har alla blivit en del av den svenska folksjälen. För egen del blev det varken semla i tisdags eller tårta i torsdags. Däremot två löppass efter ett par veckor med en vidrig hosta. 6 km i tisdags följdes upp av milen igår.

 

Tredje fredagen i mars är det premiär för i Fokus. Något jag tänkt på i många år att jag vill göra, men som jag inte haft tillräcklig tid för. Jag älskar samtal mellan människor och i ett tidevarv då alltmer av de sociala kontakterna sker digitalt vill jag locka folk att komma och lyssna på ett samtal live. Som jag nämnt i tidigare fredagsuppdatering är min första gäst Lasse Granqvist, som jag tror att vär många som tycker är den bästa svenska sportkommentatorn genom alla tider. Jag känner ju Lasse hyggligt bra och vet att han kommer att leverera i vårt samtal. Vi kör helt orepeterat, där framförallt Lasse inte kommer att ha någon koll på vad jag ska ta upp. Några spektakulära sensationer är jag inte på jakt efter utan det ska bli en feel-good-kväll tillsammans med oss. En bra grej är att du kan ta med dig själv vad du kan äta och dricka, det sistnämnda innebär att en vinflaska eller ett par öl är helt okej. Dessutom blir det lite musik i form av min dotter Ellinore som gör sitt första framträdande i Stallarholmen på många, många år. Musiken har fört en ganska undanskymd tillvara för henne en längre tid då hon utbildat sig. Missa inte för allt i världen den här kvällen och säkra din biljett redan nu:
https://kulturbiljetter.se/evenemang/7776/i-fokus-sportkommentatorn-lasse-granqvist

 

 

På tal om sport! Skid-VM har betytt massor för mig genom hela mitt liv. Det första jag har fragmenterade minnen ifrån var i tjeckoslovakiska Vysoke Tatry 1970, tydligare minns jag hemma-VM i Falun 1974. Sedan har det rullat. Generationer har kommit och generationer har gått. Fram till 2000-talet spelade vi en undanskymd tillvaro på damsidan, med några ytterst få undantag. Men sen har det bara exploderat, det som började med Charlotte Kalla och som aldrig verkar ta slut. Efter fem körda distanser på damsidan i pågående VM har Sverige tagit fem guld. Ebba Andersson lyser klart efter två millimetervinster över Terese Johaug, men mest strålar Jonna Sundling. Denna urkraft i en ganska liten kropp har tre guld och ett brons så här långt. Utan ett fall, pga egen förskyllan, kan det ha varit fyra guld. Henns upphämtning idag bär bragdens stämpel, även om jag håller Kallas stafettinsats på sista sträckan i Sotji-OS 2014 som ännu större. Det som gör framgångarna extra stora denna gång är att VM avgörs i lejonets kula, dvs i vårt västra grannland. Även om Norge sopar rent på herrsidan är det en förödmjukelse för arrangörsnationen hur Sverige dominerar bland damerna. Till sist. Varför avgörs skid-VM så sent på säsongen? Vädret är ju en parodi.

 

 

Veckan i övrigt. Lugn lördag. Mycket jobb söndag. Jobb och styrelsemöte i Guif måndag. Jobb och träning tisdag. Jobb och handbollsmatch för Guifs herrar onsdag (ytterligare en seger, jäklar vad bra det gått efter VM-uppehåll och tränarbyte...), jobb och träning torsdag samt jobb idag fredag.

 

Om jag stannar upp vid jobbet så måste jag ännu en gång få säga att jag å ena sidan aldrig känt sådan harmoni på skolan under de nio år (den 21 mars) jag jobbat där. Jag har inte ens varit nära. Samtidigt en frustration och stor ledsamhet över att vi inte ska få fortsätta så som det är idag. Jag har dock bestämt mig för att njuta maximalt av varje dag som är kvar och det är så många elever som på olika sätt dagligen gör mig så lycklig. Jag, och många med mig, har slitit något oerhört och nu får vi pay back på ett sätt som jag inte tror att någon av oss mött tidigare. Magiskt! Kärlek!

 

Till sist. En av mina tidigare delägda hästar fick lämna jordelivet under hösten. Jag visste inte det, men kontaktade "nuvarande" tränare idag som meddelade den sorgliga nyheten. Hibo Bungal hann bjuda mig på glädje, roliga segrar och mängder av galoppet 😅 men framförallt var han en av de mysigaste hästar jag någonsin träffat. Vila i frid älskade Bungal.

 

 

Nu önskar jag just dig en trevlig helg med en förhoppning att du är snäll och göra gott för andra människor. Glöm inte att bums boka biljetter till min kväll tillsammans med Lasse Granqvist.