Fredagsuppdatering 31 maj 2019
Lika plötsligt och oväntat som jag skrev min sista fredagsuppdatering den 3 augusti förra året, lika hastigt och lusigt dyker jag upp igen. Om det är varaktigt återstår att se och det behöver kanske inte vara en fredagsuppdatering, det kan ju vara en "någon-annan-dag-uppdatering".
Jag har saknat fredagsuppdateringarna på det sättet att dessa under flera år var som en dagbok för mig. Under de tio månader som passerat sedan den senaste uppdateringen har det naturligtvis hänt hur mycket som helst som jag skulle velat ha dokumenterat i bloggen, men samtidigt är det tidsödande och tid är något jag har fruktansvärt ont om. Mer om det senare.
Ett bra sätt att inleda är ändå att berätta om en stor och omvälvande sak som hänt under dessa tio månader. Tre dagar efter att jag skrev min senaste fredagsuppdatering inledde jag ett viktminskningsprojekt. Jag hade ju tagit ett rejält tag i min träning fr.o.m. november 2016, men trots att jag tränade mycket så hände i princip ingenting med vikten. Och om det hände något, då gick det åt fel håll...
Jag vägde in på 96,2 kg och allt överflödigt fett var samlat på magen. Jag känner mig ganska modig som visar upp de här bilderna, vilka jag också publicerade på Facebook i höstas.
Efter tips från min älskade hustru var att Viktväktarna skulle bli min hjälp. Jag skaffade ett medlemskap så att jag fick tillgång till deras app och så satte jag igång. Med hjälp av appen hade jag bra koll på vad och hur mycket jag kunde äta.Framförallt ströp jag allt onödigt, jag slutade i princip att dricka alkohol om det inte var något alldeles speciellt som hände, men alla onödiga okynnesbira på fredagar och lördagar ströks. Jag började äta lunch regelbundet i skolan, men har varit försiktig med kolhydrater (vilket jag dock ätit hemma till middag). Portionerna blev generellt mycket mindre och resultaten kom snabbt.
Först satte jag upp 84 kg som målvikt, men jag ändrade den till 82 kg ganska snart. Utvecklingen gick stadigt åt rätt håll. En veckas semester på Rhodos på ett All-inclusive-hotell innebar en tillfällig viktökning på 5 kg(!!!) men jag gnuggade på och den 1 mars, knappt sju månader efter att jag startat min viktresa, vägde jag 81,4 kg. Därefter har det varit lite upp och ner, men jag känner att jag har full kontroll på vikten och vet exakt hur jag ska göra om jag slarvar under några dagar, vilket jag tillåter mig att göra exempelvis när älsklingen och jag unnar oss en hotellweekend eller liknande.
På gymmet har jag dessutom tillgång till så kallad kroppsmätning och idag har jag en muskelmassa som ligger över någon form av indexvärde för en man i min ålder och fettprocenten är låg, så pass låg att PTn på gymmet inte tycker att jag ska tappa mer i fett. Jag kan lugnt säga att det känns fett bra :)
Om jag ska sammanfatta veckan så sprang jag Å-loppet i lördags. Det är en kvartsmaraton (10 549 meter) i Eskilstuna som jag sprungit vid fyra tillfällen tidigare. Det var faktiskt första gången jag sprang ute i år och jag är ganska tillfreds med tiden även om den kanske inte matchar den träningsdos jag underkastat mig. Jag har faktiskt tränat 127 pass hittills under 2019 och det är all-time-high under årets fem första månader. Helena och min dotter Marie-Helene genomförde också loppet förtjänstfullt, båda slog personliga rekord vilket var något jag inte lyckades med. 2013 var jag snabbare än denna gång och det får nog sättas på ålderskontot.
I söndags var jag tillsammans med min son Fredrik på elitloppet på Solvalla. Jag vet inte hur många elitlopp jag sett live, men efter ett långt uppehåll har jag varit på de fyra senaste. Den här gången hade vi satsat på att sitta på en av restaurangerna och även om det var löjligt dyrt så var det ett genidrag med tanke på det hemska vädret som rådde under dagen. Själva elitloppet blev ett enda stort anticlimax och jag ska inte trötta ut er travointresserade med detta, särskilt som ni med koll på travet ändå fattar vad jag menar. För min kompis Propulsion som jag träffade för några veckor sedan blev det ingen succé, han blev fyra.
Veckan har inneburit jobb, jobb och åter jobb. Jag vill aldrig beklaga mig, men den senaste dryga månaden har varit en prövning. Långa dagar på jobbet kryddat med jobb en bra bit in på småtimmarna och därmed väldigt lite sömn. Jag ska inte skriva vad jag snittar i sömn per natt, men nu är jag sliten och ser tyvärr inte ljuset i tunneln riktigt ännu. Det är dock bara att metodiskt nöta på och jobba undan det som förväntas av mig att jag ska klara av. På tal om jobbet var en stor ljuspunkt den gångna veckan vårt event Europaskolans kväll, vilket är en form av öppet hus som vi arrangerade för andra gången. Välbesökt och rakt igenom positivt.
En av de roligaste och mest intressanta sakerna i mitt jobb är att genomföra anställningsintervjuer. Det är negativt i så motto att det nästan alltid saknas personal och att lärarbristen är enormt stor. Det positiva överväger dock då jag får möjlighet att träffa så många intressanta människor. Det kanske inte är alla som passar för att jobba hos oss, men att få sitta ner och samtala med människor och höra deras bevekelsegrund för att söka jobb hos oss är hur häftigt och berikande som helst. Jag är verkligen lyckligt lottad som får ha ett sådant mångfacetterat och viktigt jobb.
Det var veckans fredagsuppdatering. Som jag skrev inledningsvis är det skrivet i stjärnorna huruvida det blir en fortsättning eller inte. Och om det blir en fortsättning kanske jag gör en koll i backspegeln för att få med sådant som hänt under mitt tio månader långa uppehåll. Kom gärna med respons om du känner för det.
En sak är lika säker nu som när jag skrev fredagsuppdateringar tidigare under flera år. Det är att jag önskar att ni är snälla mot varandra. Världen behöver massor av snällhet, motsatsen finns det redan alldeles för mycket av.
//Steven :-)