Varför hissas Skavlan?

Jag brukar alltid hylla SVT och en som i sin tur är hyllad i SVT är norrmannen Fredrik Skavlan som leder en talkshow med gäster på bästa sändningstid på fredagar. Jag såg några avsnitt förra säsongen och har sett bitar av årets säsong och fattar inte storheten överhuvudtaget. Visst har han superintressanta gäster i varje program (knappast hans förtjänst) men jag tycker inte att han får ut tillräckligt mycket av det. Han gör samma fel som många andra på det sättet att han inte lyssnar tillräckligt mycket på vad gästerna har att säga utan följer istället sitt i förväg uppgjorda manus. Den typen av intervjuare har jag svårt för och det ska mycket till innan jag ändrar uppfattning om honom.

Den här säsongen har jag förstått att Skavlan ska få göra 24 program vilket är ett halvår och det verkar omdömeslöst av beslutande TV-chefer. Det finns betydligt bättre lämpade personer att leda intervjuprogram och SVT-cheferna inte vet vem som kan göra det lika bra som vår norska vän, då kan de få ringa mig. Jag gör det antagligen inte lika bra - jag gör det bättre!

//Steven :-)

Varför alla dessa kramkalas?

Har ni tänkt på vad det ska kramas till höger och vänster nu för tiden? Jag refererar ju ofta till tonåringarna som jag jobbar med i plugget och där kramas det också i tid och otid. När man ser dessa ungdomar kramas märker man att det är ett nytt hälsningsbeteende, inte mer än så. De kramas nämligen, men nästan utan att ta i varandra och från mitt vuxenperspektiv ser det ganska fjantigt ut.

Spontant kan man ju tycka att det är bra att det kramas mer bland människor. Kramande människor slår knappast varandra på käften, men jag vill inte att det ska gå inflation i detta. En kram ska ändå vara på riktigt och spegla att det är någon man tycker om. Kort och gott ska en kram vara hjärtlig, annars kan det vara. Är det bara ett artighetsuttryck tycker jag att ett hederligt gammalt handslag fungerar alldeles utmärkt.

//Steven :-)