Fredagsuppdatering 26 maj 2017

Fredag igen och den fredag som garanterat alltid är en så kallad klämdag. Jag har dock jobbat idag och är inne i ett väldigt intensivt skede i processen med verksamhetsplan och budget för nästa verksamhetsår. Det är inte helt lätt att få ihop det bland annat beroende på att kommunerna inte kompenserar med höjd elevpeng för den enorma löneglidning som sker på lärarsidan just nu. På det temat läste jag för övrigt en härlig tweet tidigare under veckan.
 
 
Förra fredagen hade jag ju dubbla anledningar att fira och när söndagskvällen var på väg att övergå till natt fanns det ytterligare tillfälle att fira för de som ville då Tre Kronor vann VM-guld i ishockey efter en ny straffrysare mot Kanada. Förra gången Sverige vann ett stort mästerskap på det sättet var ju vid OS i LIllehammer 1994 och den gången satt jag på läktaren. Inledningsvis ganska irriterad över att Sverige tagit sig till final och därmed berövat mig på ett troligt finaldeltagande på isen. Så som det slutade var jag emellertid inte det minsta bitter. Den kvällen, natten och hemresan tillsammans med Tre Kronor skulle jag inte vilja ha ogjord. Då var det värre året innan då jag dömde VM i Tyskland och Sverige gick till final, där de var chanslösa mot Ryssland. Jag vet med säkerhet att jag varit med i den VM-finalen om inte Sverige gått dit och det kändes surt att de gjorde så klent ifrån sig i den avgörande matchen.
 
Åter till nutiden. Veckan har varit bra, men den här tiden är hysterisk i skolans värld. Inte blev det bättre av att det var en tredagarsvecka. De tre dagarna har dock varit speciella i och med att våra lärare och elever på högstadiet haft en temavecka som handlat om HBTQ-frågor. Det är oerhört angeläget eftersom fördomarna om både det ena och det andra frodas även i vår skola.
 
 
Jag brukar alltid nämna några ord om min träning i fredagsuppdateringarna. Det har blivit träning varje dag sedan i lördags, det vill säga sju pass. Just nu upplever jag att det går ganska trögt och antagligen behöver kroppen lite återhämtning och vila.
 
Nu stundar en helg som kommer att innebära fantastiskt varmt väder, jag fullkomligt älskar värmen och ska försöka njuta så mycket jag hinner. Egentligen hade jag planerat att springa Å-loppet i Eskilstuna, men istället ska jag och älsklingen gå på Stadsteatern och se Billy Elliot. Det är dessutom högklassiga travtävlingar på Solvalla och det är troligt att jag är på plats på söndag då elitloppet avgörs. Mitt i allt detta har jag massor av jobb att ta tag i, alltså jobb-jobb. Som om inte det skulle räcka har vi en trädgård och ett hus som pockar på uppmärksamhet. Nåväl, bara att ta en sak i taget. Jag hann åtminstone klippa gräset igår vilket var rekordsent. Jag har klippt gräs sedan 10-årsåldern och aldrig någonsin har första klippningen ägt rum den 25 maj.
 
Mitt i allt elände i världen hoppas jag att just du väljer att vara snäll mot dina medmänniskor. Med denna förhoppning önskar jag en riktigt trevlig helg.
 
//Steven :-)

Fredagsuppdatering 19 maj 2017

Dags för fredagsuppdatering och den är inte helt lättskriven då jag befinner mig i ett tillstånd som är en kombination av lyckorus och tomhet, allt detta beroende på att jag idag blivit klar med min utbildning på rektorsprogrammet. För att spä på känslan av lycka vann min delägda häst  Hibo Viking i sin debut ikväll.

Jag har varit i Sigtuna sedan i onsdags. Först blev det en förberedelsedag inför gårdagens muntliga presentationer vilka byggde på våra slutuppgifter. Vår basgrupp, även kallad Bästa basgruppen, hade ett sammanhållet framförande under hela förmiddagen. Som en del i detta gjorde jag,  Ulrika och Sofie en presentation under en timme där vi använde några välkända TV-program som format för att beskriva viktiga delar av skolledarskap. 

Under kvällen var det middag. Som vanligt var det oerhört gott, det är alltid fantastiskt bra mat på Stora Brännbo, men nu var det avslutningsmiddag kryddat med massor av tal och andra roliga upptåg. Därefter var det party med DJ och jag och många andra kände nästan att vi var tillbaka till den dag då vi tog studenten.

 

Idag fick vi sovmorgon innan det var dags att avsluta basgrupperna. Det blev ett par oerhört känslosamma timmar och jag får faktiskt tårar i ögonen när jag skriver detta många timmar senare. Vi är en av få basgrupper som varit intakta sedan vi påbörjade utbildningen för 971 dagar sedan. Arbetet i gruppen har fungerat klockrent från första stund trots, eller snarare tack vare, att vi är så väldigt olika. Tillsammans har vi gett uttrycket Bästa basgruppen® substans och jag är så otroligt glad över att just ni blev mina basgruppskompisar under slumpartade former på Sigtunahöjden den 25 augusti 2014. Vi "stängde" våra basgrupper genom att dels visa hur vi på ett personligt plan sammanfattat "min kursresa", men också genom att ge varandra positiv feedback. Jag grät massor när mina gruppkompisar läste upp sina positiva formuleringar om mig och det är verkligen ett privilegium att få uppleva detta. Tack! Jonas, Ros-Marie, Anna-Karin, Sofie, Helen och Ulrika - Ni är mina vänner för livet.

Därefter blev det en enklare ceremoni då vi fick ta emot våra kursintyg av våra utbildareTorbjörn Hortlund och Lena Wiman. Vi fick också den åtråvärda nålen som symboliserar att man genomgått rektorsprogrammet.Torbjörn och Lena har för övrigt i mina ögon varit fantastiskt bra och utmanat oss till massor av ny kunskap. Vi avslutade med lunch och en smarrig tårta innan det var dags för tack och hej. När jag kom hem överraskade min underbara fru mig med bubbel, blommor och snacks. Underbart!

 
 
Jag behöver troligtvis smälta alla intryck innan jag fullt ut kan beskriva vad rektorsutbildningen betytt för mig, men är så oerhört tacksam över att ha genomgått denna högkvalitativa utbildning. Den har utvecklat mig massor och redan nu gjort mig till en bättre ledare. Tack till alla människor som möjliggjort detta.

På travovalen i Umeå gjorde kallblodet Hibo Viking debut. Jag äger 10 % av hästen och bakgrunden till att jag fått möjlighet att deläga detta bildsköna kallblod kan jag berätta en annan gång. Hur som helst tog "Viking" en knapp men säker seger med Ulf Ohlsson i sulkyn. Segern var värd 50 000 kronor, men framförallt var det Ulfs seger nr 5000 i karriären. Stort grattis till oss och framförallt stort grattis till Ulf!

 
 
I onsdags var det den 17 maj. Norges nationaldag, men även min och älsklingens bröllopsdag. Det är 31 år sedan vi gifte oss och jag har aldrig ångrat mig en sekund att jag sa ja den där pingstaftonen i maj.

Veckan i övrigt har varit bra även om jag känner att jag ligger efter med massor på jobbet. Tränat fyra gånger har jag också gjort sedan förra fredagsuppdateringen. 

Fredagskvällen har vi tillbringat på mysiga Slottspaviljongen i Mariefred. Alla mina tre barn var på plats och jag visste inte att Fredrik skulle komma. Jag fick presenter och vi drack bubbel. Dessutom var det Ellinore som spelade som trubadur vilket gjorde den ljumma majkvällen ännu mer magisk.

 

//Steven :-)

Fredagsuppdatering 12 maj 2017

Jippi! Det är fredag igen! Vi är mitt inne i maj och jag använder fortfarande dunjacka.... men seriöst! Vad är det för väder egentligen? Många usla vårar har jag upplevt, men denna slår väl alla rekord. Kallt och eländigt och om en dryg månad vänder det... det blir åtminstone mörkare. Om det ändå skulle vara skitväder kunde det väl ha regnat så att vi fick ordning på våra grundvattennivåer, men icke! Nåväl, det var väl Pippi Långstrump som sa "man ska vara glad att det är väder överhuvudtaget."
 
Min vecka har varit bra. Just nu känner jag mig stark och full av tillförsikt på olika plan. På jobbet rullar det på även om det dyker upp något fartgupp mellan varven. Jag känner mig ändå så sjukt taggad och har gett mig den på att vår skola inom några år ska leverera resultat som ingen i Flens kommun någonsin har kunnat drömma om.
 
På tal om mitt jobb så tittar jag med stor behållning på Smartare än en femteklassare på SVT. Där har de ibland inslag där de frågar förskolebarn om olika saker. För några veckor sedan var det ett barn som fick frågan om vad en rektor gör...
 
 
Från TV är inte steget långt till radio. Till 98 % lyssnar jag på P4 när jag kör bil och det blir ju en del tid som jag sitter i bilen. I det område där jag bor hoppar det mycket mellan de olika lokalradiofrekvenserna, vilket i sig kan vara irriterande. Det är dock något man kan göra något åt, men jag har valt att ha det så. För någon månad sedan märkte jag att det var osynk mellan olika frekvenser när det var riksutsända program, exempelvis Radiosporten. När radion bytte frekvens låg vissa frekvenser ca 1/10 sek före eller efter andra frekvenser. Jag skrev en tweet om detta där jag taggade Teracom, där en tjänsteman besvarade tweeten trots att det var helg.
 
 
Först förstod de inte hur jag menade, sedan ville man inte tillstå att det var något galet men idag fick jag min upprättelse. Inget viktigt, men kul att göra något för den radiolyssnande mänskligheten och cred till folket på Teracom som trots allt tog tag i "problemet" till sist. Hur lyckades jag övertyga dem om att något var fel? Jo, jag filmade min radio där man såg hur frekvenserna hoppade och samtidigt hörde man att ljudet var osynkat.
 
 
Mer på temat TV och kommunikation. I veckan fick vi våra fiberboxar installerade och jag känner att vi nästan haft en osedavnligt tur tack vare att vi har en granne, Gunnar Bjälkebring, som jobbat oerhört hårt med frågan. Jag har egentligen inte lyft ett finger medan jag har vänner på andra platser som kämpat i ett par år för att få fiber och det kan ändå dröja ytterligare 3-4 år för dem. I höst räknar jag med att vi har både snabb och stabil uppkoppling till internet, TV osv.
 
 
 
Under veckan har jag varit med på Sixtens avslutning på hans handbollsträning, eller bollkul som de kallar det. Eftersom de har tränat i Skogstorp passade jag även på att hälsa på Adrian och Axel. Det är viktigt att försöka fördela sin tid så rättvist som möjligt mellan barnbarnen, men ibland blir det en övervikt åt ena eller andra hållet. Sixten var nämligen hos oss även den gångna helgen tillsammans med lillasyster Elvira. Då hängde Sixten med till gymmet, vilket var skönt. Senast han var med, under jullovet, drabbades han av vinterkräksjuka och levererade en rejäl kaskad av magsäcksinnehåll... Blä! Det förklarade att han var så himla låg och ointresserad av sin farfars vedermödor i maskinerna på gymmet. Nu tog han revansch och jag hoppas han följer med till gymmet fler gånger.
 
 
Jag har faktiskt tränat alla dagar den här veckan (t.o.m. åtta dagar i rad) och i förrgår nådde jag 100 pass under 2017. Känns gott att uppnå det redan den 10 maj då mitt årsmål ligger på 160 träningspass. Det är verkligen suveränt att man kan kombinera nytta och nöje. Även om jag oftast föredrar Radiosporten, kunde jag se hockey-VM på TV samtidigt som jag sprang.
 
 
Till sist måste jag berätta om Rufus. Han har blivit kvar sedan vår senaste valpkull och är snart ett halvår. Nu har han äntligen fått en alldeles egen husse och matte vilket känns både bra och skönt. Samtidigt saknar jag honom något oerhört, det blir något speciellt med de hundar som av någon anledning blir kvar lite längre. Läs gärna om Rufus på vår kennelhemsida >>
 
 
Nu återstår bara att önska alla en riktigt trevlig helg! Var snälla mot varandra och njut av att temperaturen kommer att röra sig uppåt.
 
//Steven :-)