Fredagsuppdatering 29 oktober 2021

En nattlig fredagsuppdatering denna femte fredag i oktober. Det är inte helt vanligt att fem hela helger (fre-sön) inträffar under en och samma månad, men så har det varit i oktober.
 
Jag låter väl som en papegoja, men jag har en tuff vecka bakom mig. Jag har arbetat ursinnigt mycket och är rejält körd i botten just nu sett till det fysiska. Trots en investering i osunt många timmar varje dygn så känner jag mig otillräcklig. Det går att ha många synpunkter på det och råden brukar komma:
Delegera mera! Skruva ner förväntningarna! Du måste sova! Osv osv.
 
Om svaren var lika enkla som de välmenade råden är att ge, ja då skulle jag inte vara fast i det här ekorrhjulet. Nu är emellertid inte verkligheten sådan att det finns några enkla lösningar på svåra problem, men jag kan bedyra att jag dagligen funderar på hur jag kan göra min situation bättre för att hålla. Kanske hittar jag lösningen "en vacker dag".
 
Paradoxen är att jag älskar mitt jobb. Jag älskar mycket annat också och det är kruxet, jag hinner inte med allt det där andra. Det är mycket jag försakar och det säger jag bara som ett krasst konstaterande, inte med någon bitterhet.
 
Efter en dag som aldrig verkade vilja ta slut, unnade jag mig dock att åka till Eskilstuna ikväll och titta på handboll. Guif vann mot RIK efter en svängig och underhållande match. Det är underbart att åter kunna se idrott, konserter och teater live tillsammans med andra. Jag vill ju göra mer av den varan.
 
Förra helgen innebar en lugn lördag och en söndag där jag jobbade i princip non-stop 13 timmar. Under lördagen spelade jag första matchen i singelturneringen i padel som jag anmält mig till. Jag spelade bra, men förlorade ändå till sist med ganska stora siffror mot en motståndare som var ett nummer större. Ny match på söndag!
 
Mina knän blir allt sämre, men på onsdag ska jag träffa en ortoped för att diskutera det ena knät till att börja med. Jag har numera hemskt ont även i vardagen och framförallt om jag gett mig på att anstränga knäna genom träning eller padel.
 
Tillbaka till jobbet. I torsdags hade vi styrelsemöte och vår skola fick rättmätigt beröm. Att driva skola i Malmköping innebär att man jobbar i ett område där eleverna generellt har väldigt tuffa förutsättningar. Varje år mäts socioekonomisk status i samtliga Sveriges skolor utifrån ett antal olika variabler. Detta anges i ett index och sedan får man värden på hur bra kunskapsresultaten (betygen) bör vara i förhållande till just socioekonomiska faktorer.
 
Vår skola, som successivt för varje år fått ett sämre socioekonomiskt index, presterar långt över förväntan. Det är tre delar som mäts inom betygen, nämligen genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasiet och andelen som fått godkänt betyg i samtliga ämnen. I vårt fall är det bara 15 % av Sveriges skolor som har sämre socioekonomiskt index än vi, ändå ligger vi strax över rikssnittet i kunskapsresultat i två av tre mätvärden.
 
Ovanstående gör mig otroligt stolt. Jag och medarbetarna har jobbat hårt för att verkligen ge alla elever en möjlighet att utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Visst, vi lyckas inte alltid men vi lyckas i betydligt fler fall än tvärtom. Jag brinner verkligen för de barn och ungdomar som har oddsen emot sig och därför innebär den typen av framgångar väldigt mycket för mig personligen.
 
Vi går  också emot strömmen i den debatt som rasar runt friskolor. Vi har inte en mer gynnad elevsammansättning än vad kommunala skolor har och vi satsar precis allt vad vi förmår på elever i behov av stöd på olika sätt och av skilda orsaker. Det känns viktigt att påpeka i ett tidevarv då framförallt stora rikstäckande skolkoncerner, inte sällan ägda av riskkapitalbolag, plockar ut stora vinster som egentligen är skattepengar öronmärkta att gå till skolan (samt vård och omsorg).
 
Våra elva hundvalpar växer så det knakar. Nu börjar det bli en riktigt jobbig period, särskilt med kullen som blir åtta veckor på tisdag. Det innebär samtidigt att de är flyttfärdiga och redan under den kommande veckan så försvinner de en efter en. Vår andra valpkull blir fyra veckor på måndag och även de utvecklas fint.
 
Till sist några ord om travhästar som jag ägt eller äger. Mitt delägda kallblod Arverud Bonus startade som andrahandsfavorit på Bollnäs under lunchen igår. Efter ca 100 meter av loppet börjar han vackla, är helt omöjlig för kusken Ulf Ohlsson att styra, rammar ett annat ekipage och faller till marken. Jag var först säker på att han dog, strax därefter att han brutit årminstone ett ben. Kusken som körde hästen han sprang in i, ramlade ur sulkyn. Det visade sig att "Bonus" kvävt sig (som man säger när hästar inte får luft), men han var snabbt på benen igen och vid veterinärkoll idag så hittades inga fel. Nu får han pusta från tävling ett tag innan han kommer ut igen.
 
Min tidigare delägda Global Boom som jag skrivit mycket om, har det jättebra i sitt nya hem (nya och nya, han har snart bott där ett halvår) hos Stallyckan. I veckan fick jag en underbar bild på Boom där han står och tittar på sina nya, men tillfälliga tror jag, boxgrannar. Titta och njut!
 
 
 
Veckans fredagslåt går i vemodets tecken, något som passar min sinnesstämning just nu.
 
Var snälla mot varandra och ha en riktigt fin helg!
 
//Steven :-)
 
Veckan fredagslåt
 
Mando Diao - Själens skrubbsår