Fredagsuppdatering 20 april

Det blir en kort fredagsuppdatering den här veckan trots att jag är glad och på bra humör. Gyllene Tider sjöng en gång i tiden "...äta, jobba, sova, dö..." i sin låt Gå och fiska. Det är väl ungefär så som min vecka har varit. Det har varit jobb, träning, mat och sömn. Allt för mycket av det förstnämnda, ganska mycket av det andra (fem pass där jag fortfarande lider av en skadad hälsena/vad), lite för lite av det tredje och alldeles för skralt av det sista.
 
Det enda som stuckit ut är troligtvis att jag var på handboll tillsammans med Fredrik i lördags då vi såg Guif åka ur slutspelet i kvartsfinal mot Kristianstad. Vi var glada ändå! Och idag har jag bokat säsongsbiljetter till nästa säsong :)
 
 
 
Från igår till idag har vi haft två av våra älskade barnbarn här och nedanstående filmklipp visar hur storebror Adrian kan få lillebror Axel att skratta.
 
 
Bra flyt på jobbet trots mycket att göra. Ett positivt och givande lönesamtal med min chef. Galopp för Hibo Viking i Umeå ikväll. Fantastiskt väder!
 
Så snabbt går det att sammanfatta en vecka då vi dessutom nåddes av det tragiska beskedet att Tim "Avicii" Bergling avlidit, endast 28 år gammal. Utan att känna till dödsorsaken är det naturligtvis ett tragiskt människoöde som nått sin slutdestination. Jag är ingen housefantast, men tycker att Avicii jämte Swedish House Maffia stått i särklass inom den genren då deras musik med sin kompakta ljudmatta samtidigt varit tydligt melodisk. Min kära dotter har för övrigt som trubadur tolkat Avicii.
 
 
Var snälla mot varandra och ha en riktigt trevlig helg!
 
//Steven :-)
 
 

Fredagsuppdatering 13 april 2018

Älskade fredag och älskade vår! Äntligen x 2! Äntligen var ju också något som Gert Fylking under ett antal år utropade när Horace Engdahl tillkännagav vem som hade fått nobelpriset i litteratur. Denna Horace som tillsammans med ett gäng andra gubbar i Svenska Akademien visat upp manlighetens sämsta sidor sedan det i höstas avslöjades att den kvinnliga akademiledamoten Katarina Frostensons man, Jean-Claude Arnault, visat sig vara en opålitlig kvinnokränkare. Engdahl tillhör en falang av akademien som bevisligen tyckt att det varit helt okej att Arnoult haft fördelar genom sitt samröre med en akademiledamot och, jag kan inte tolka det på annat sätt, tyckt det varit okej att denna Arnoult vara en kvinnokränkare. Nu bryr jag mig egentligen inte ett skit om Svenska Akademien, men tycker det är sorgligt att den kvinnliga ständiga sekreteraren Sara Danius tvingats avgå för att hon försökt att sätta ner foten och dessutom velat modernisera denna sammanslutning. Fy fan vad det är tragiskt att jämlikheten och synen på kvinnor inte kommit längre.
 
Förra fredagskvällen fick vi besök av Ellinore som hade haft ett gig i Strängnäs. Det är verkligen mysigt när våra barn kommer och hälsar på. Det är ju en bit som är tuff med att bli äldre, att även ens barn blir äldre och därmed skapar sina egna liv och sin egen vardag. När jag fyllde 50 tyckte jag att det var skönt, men numera hatar jag att tiden går så otroligt snabbt och jag blir äldre och äldre. Detta blir särskilt tydligt eftersom jag fortfarande känner mig ung i sinnet, något som jag naturligtvis får hjälp med genom att jobba i en miljö där det finns 300 barn och ungdomar varje dag.
 
På lördagen drog vi iväg på kryssning med Birka. Vi hade ett roligt och skönt dygn på båten där vi upplevt så mycket skoj och lärt känna så många härliga människor. Det är inte som förr, men det är som nu och utveckling måste accepteras. En del saker är bättre, andra upplever jag som sämre, men framförallt är det annorlunda.
 
 
I måndags kväll startade Hibo Viking på Östersundstravet. Eftersom de flesta av er som läser detta troligtvis är måttligt travintresserade, ska jag inte ge en alltför ingående rapport. Allt verkade toppen på förhand även om vi visste att hästen mötte tufft motstånd. Under loppet hände tyvärr det som inte får hända, en utrustningsdetalj gick sönder. Det var käkremmen, en rem som hjälper hästen att hålla upp huvudet och därmed hela hållningen, som gick sönder några hundra meter efter start. Utan detta stöd var det snudd på ett mirakel att Hibo Viking travade felfritt, men tyvärr blev han opalcerad och utan prispengar. Vi tar nya tag i Umeå nästa fredag. Förresten drömde jag om det loppet i natt och jag hoppas att det inte var en sanndröm. Hibo Viking svepte hela fältet och ledde överlägset när de var på väg in på upploppet, men då kom startbilen in på banan (varför liksom?) och körde på "Viking". Crazy dröm!
 
När vi var i Stockholm för en dryg månad sedan och tittade på Bo Kaspers Orkester, då var tåget hem kraftigt försenat. I veckan kom beskedet från SJ att vi fick biljettpengarna tillbaka. Även om det är skit med förseningar och inställda tåg, blir jag ändå glad över att jag som konsument kompenseras. Den kvällen kom vi bokstavligen hem till dörren för 0 kronor.
 
 
De senaste veckorna har jag "sprungit på" några före detta elever som jag inte träffat på länge. Det är få saker jag älskar så mycket som att träffa elever när de blivit unga vuxna, eller för all del riktigt vuxna. Att träffa dem då, det hjälper mig så oerhört mycket i synen på dagens elever. Fler som jobbar inom skolan skulle behöva ha den erfarenheten för att veta vilka strider som är viktiga att ta och vilka fajter man kan välja bort.
 
Fem träningspass under veckan och fortfarande inget nytt försök att springa. Jag varvar styrketräning med cykling. Det sistnämnda är så sjukt tråkigt, men jag har pressat mina snitthastigheter till en klart acceptabel nivå.
 
Mer skola. Jag har ju tyckt att det varit lite motvind på jobbet den senaste tiden, därför bestämde jag mig i måndags kväll för att "nu jävlar!" Nu ska jag hitta tillbaka till mig själv och min positiva approach. Det har gått alldeles utmärkt och blir ett mycket bättre och enklare sätt att möta utmaningarna. Mina tankar fick sig en rejäl dos bekräftelse när jag lyssnade på Anna Tebelius Bodin i tisdags. Hon är specialist på hur hjärnan fungerar och vad som främjar respektive begränsar inlärning. Vi har haft en föreläsningsserie (tre halvdagar) med henne på vår skola tidigare. Nu var det en halvdagsföreläsning för all pedagogisk personal som jobbar på alla våra tre Europaskolor. Sammanfattningsvis är jag oerhört nöjd och glad just nu.
 
Nu önskar jag alla en riktigt trevlig helg. Var snälla mot varandra och njut av vårvärmen!
 
//Steven :-)
 
PS! Jag är inte skrockfull och det faktum att det är fredag den trettonde bekommer mig inte ett skvatt....

Fredagsuppdatering 6 april 2018

Efter kvällens gymbesök var jag inne och handlade några saker på ICA Torghallen i Mariefred och där träffade jag ett par bekanta. Vi stod och pratade och hade trevligt när kvinnan i paret sa:
- Tänk på att Stephan har bråttom, han ska ju hem och skriva fredagsuppdatering.
Så var det och jag antar att M ler nu när hon läser ovanstående rader.
 
Gymbesöket, veckans femte, var för övrigt ingen höjdare. Jag skulle prova att springa, 16 dagar efter att jag var tvungen att kliva av löpbandet med kraftiga smärtor i hälsena och vad. Det höll inte vilket jag egentligen kände efter 100 meter, men envist sprang jag en kilometer innan jag klev av. En grym besvikelse och jag har inget annat att välja på än att fortsätta med rehab och kombinera det med cykling och styrketräning.
 
Bakslaget på gymmet var lite som spiken i kistan en dag som började bra, men som på grund av några små bäckar blev en å av irritation och lite deppighet. Ett känsloläge jag tänker försöka vända nu.
 
Vi har en påskhelg bakom oss. Här firade vi på påskdagen, men det var en decimerad skara som kom på besök. Ellinore och Calle var i Trysil och åkte skidor medan Marie-Helenes man Jonas jobbade. Alla fyra barnbarn var emellertid på plats och de vuxna får ursäkta när jag påstår att barnbarnens närvaro är viktigast och de bjöds inledningsvis på varsin skattjakt som ledde fram till påskägg och påskpresent. Det blev en lyckad och uppskattad aktivitet.
 
 
Äggpickning är ett givet inslag hos oss under påsken. Så även detta år och årets vinnare blev Emelie.
 
 
När vi ätit och fikat tog jag med mig Sixten till Stiga Sport Center i Eskilstuna där vi såg Guif spela kvartsfinal i handbolls-SM mot suveränerna från Kristianstad. Efter en spännande förlängning blev det hemmaseger och jag tror att Sixten uppskattade att följa med farfar på handboll.
 
 
 
Dagen före, då var det påskafton och min delägda travhäst Hibo Viking startade på Dannero som är beläget ungefär en mil norr om Kramfors. "Viking" blev spelad till favorit i loppet, men hamnade bland de allra sista då han inte är särskilt snabb iväg från start. Det här skulle kunna göras till en lång historia, men den korta versionen är att han gick oerhört snabbt genom sista kurvan där han svepte stora delar av fältet och såg ut som en bergvinnare... då galopperar en häst innaför honom och han fixar inte riktigt att kusken måste korrigera honom en aning och det blir en kort galopp. Han kommer sedan igen på ett bra sätt och slutar fyra. På måndag tar vi nya tag uppe i Östersund, men där möter han väldigt tufft motstånd och är på sin höjd ett skrällbud.
 
Avslutningsvis några rader om Barbro "Lill-Babs" Svensson som avled i tisdags. Jag brukar överlåta till andra att skriva långa hyllningsinlägg om bortgångna artister och andra prominenta personer. Hylla personerna medan de fortfarande är i livet, är ju min paroll. Den linjen viker jag inte av ifrån, men vill ändå ägna Barbro några rader.
 
Jag har aldrig träffat Lill-Babs, jag tror inte att jag sett henne live varken on eller off stage. Däremot har hon varit extremt välexponerad av såväl dags- som veckopress under decennier varför känslan är att man nästan känner henne. Jag tror att alla fantastiska ord som, nu vid hennes död, sägs om henne verkligen stämmer. Det är så många som kan vittna om hennes stora hjärta där egoism och egen vinning varit okända begrepp. Som artist har hon varit oerhört mångsidig och så mycket mer än bara glättiga svensktoppslåtar. När jag nu sett klipp i samband med att hon avled så frapperas jag av hennes tajming på scenen. Definitivt en oerhört stor artist och en väldigt varm människa som kommer att lämna ett stort, stort tomrum efter sig.
 
Jag har valt att visa en låt med Barbro som jag inte tror har fått särskilt stort utrymme under de senaste dagarnas minneskavalkader, men jag tycker det är så otroligt mycket Lill-Babs i denna låt. Är inte säker, men tror att före detta akademiledamoten Lars Forsell har skrivit texten. Knackig bild- och ljudkvalitet, men Barbro "Lill-Babs" Svensson när hon var som bäst.
 
 
Trevlig helg och glöm inte att vara snälla mot varandra. Kanske extra viktigt i dessa dagar då det imorgon är ett år sedan som vi fick uppleva det hemska terrordådet på Drottninggatan.
 
//Steven :-|