Stevens Sanningar

En dryg vecka in i november och det är fortfarande mestadels fint väder. Jag har nog aldrig upplevt en höst med så många fina dagar och definitivt inte in i årets elfte och normalt så mörka månad.

 

När jag skrev min fredagsuppdatering förra veckan var jag på Hotel Sign i Stockholm och vi hade upplevt en oerhört bra föreställning med Pernilla Wahlgren kvällen innan. Än återstod mer än hälften av helgen och för mig var det okänt vad som skulle ske.

 

Vid 18-tiden på fredagskvällen lämnade vi hotellet och tog bron över till Kungsholmen. Där väntade vår favoritkinakrog i Stockholm på oss och som vanligt var vi mer än nöjda med maten, servicen och stämningen. Efter middagen och en irish coffee gick vi till T-centralen och åkte till Medborgarplatsen. Då förstod jag vad som väntade, Biblioteket Live! Det är tredje eller fjärde gången vi är där och dansar en fredagskväll till konceptet Soul Train. Det är otroligt kul och vi dansade i princip drygt två timmar non stop innan vi kände att vi inte orkade mer den här kvällen.

 

 

Vi tog oss tillbaka till hotellet och rundade av kvällen i baren/hotellobbyn. Väldigt mysig och inbjudande som vanligt. Personalen på hotellet är verkligen supertrevliga oavsett befattning och sådant är aldrig någon tillfällighet utan speglar ledarskapet och sammanhållningen på arbetsplatsen.

 

Det blev lördag och efter lite softande på rummet gick vi ut för att ta en promenad till Gamla stan där vi skulle möta upp Ellinore och Ludde för en gemensam fika. Det var supermysigt att träffa dem, det var ändå några veckor sen senast.

 

 

Därefter blev det en promenad tillbaka till hotellet och vi började ladda för kvällen. Jag hade som vanligt ingen aning om vad som skulle ske, men vi tog tuben till Mariatorget och jag började känna vibbarna av Rival. Jag brukar ha koll, men hade definitivt inte någon aning om vem eller vilka som kunde tänkas uppträda där. Nåja, jag hade en stund att fundera. Vi gick nämligen till den spanska tapasrestaurangen Ramblas i kvarteret bredvid. Det var första gången vi var där och det var verkligen en plusvariant till restaurang. Mysig miljö, bra service och god mat.

 

När vi ätit gick vi mycket riktigt till Rival. Ingenting i vestibulen skvallrade om vad som väntade. Ett tips jag hade var Bo Kaspers Orkester, men det fanns en affisch som berättade att de skulle komma till Rival typ den 15 november.

 

Vi tog varsitt glas medan vi väntade. Jag fick syn på Bosse Andersson, sportchef i Djurgården fotboll, och strax därefter kom även AIK-aren Niklas Strömstedt till teatern. De två nämnda föll in i ett samtal som inte vittnade om någon större rivalitet, utan såg ut att ha trevligt i varandras sällskap. Det på avdelningen kändisspotting, men Niklas skulle vi få se mer av.

 

 

När vi till sist gick in salongen kände jag igen instrumentsättningen direkt. Jag skulle ännu en gång få se Sven Ingvars. Bandet som jag verkligen tagit till mitt hjärta de senaste åren, vilket jag också skrivit en hel del om i mina fredagsuppdateringar de senaste åren. Kärleken är ju fortfarande ganska nyvunnen och om jag räknar rätt var det sjätte gången vi såg värmlandsbandet live sedan första gången så sent som sommaren 2022.

 

En av Sven Ingvars alla hits under åren är Byns enda Blondin. Låten är skriven av tidigare nämnda Niklas Strömstedt och han kom upp på scenen och gästade när det var dags att framföra den. Såna grejer är alltid något extra att uppleva på plats.

 

 

 

Efter spelningen tog vi tunnelbanan till Odenplan för att göra ett besök på ännu en av vårafavoritrestauranger, nämligen Bistro Paname på Hagagatan. Det blev ingen längre sejour den här kvällen eftersom de skulle stänga redan kl 23 pga allhelgonahelgen.

 

För tredje kvällen i rad avslutade vi i hotellbaren och på söndagsförmiddagen avslutade vi vår tre dygn långa weekend i huvudstaden. Det var magiska dagar med underhållning, skratt, glädje, kärlek och rekreation. Tack till dig, min älskade Helena ❤

 

Tajmingen var möjligtvis perfekt. I måndags firade jag och älsklingen nämligen 44 år tillsammans. Det är en helt osannolik tidsrymd som passerat sedan två tonåringar träffade varandra och blev kära. Vi har upplevt så mycket tillsammans, både ups and downs, och jag är så lycklig över att det blev just du och jag. Med tre fina barn, fyra underbara barnbarn och tre respektive till våra barn måste jag ändå säga att det goda i vårt liv med överlägsen marginal överträffar de motgångar vi upplevt.

 

I tisdags hade vi styrelsemöte i Eskilstuna GUIF och även onsdagskvällen gick i handbollens tecken då vi i styrelsen medverkade vid en ungdomsledarträff i GUIF. Jag trivs enormt bra tillsammans med mina vänner i den anrika handbollsföreningen, vilka fantastiska människor ❤

 

På tal om GUIF. Vi vill och behöver bli fler medlemmar i föreningen och just nu har vi ett otroligt fint erbjudande. Om du betalar 500 kronor blir du medlem, men inte bara det. Du får dessutom en matchbiljett till en herrmatch i handbollsligan, en matchbiljett till en dammatch i division 1 och en GUIF-halsduk värd 249 kr. Har du inte redan upplevt hur underhållande det är att se handboll live, då är det hög tid nu.

 

 

På skolan har det varit ännu en toppenvecka. Jag är så jäkla stolt över det arbete med stordåd och smådåd som mina medarbetare utför varje dag och äntligen har vi fått rejäl pay back på det arbetet. Jag har som vanligt suttit i ett antal möten, flera ganska svåra och komplicerade som glädjande nog har slutat med att alla gått från dessa möten och varit nöjda.

 

Det har ju varit lite svacka i träningen pga tidsbrist, men även för att jag varit småkrasslig. Förrförra veckan blev det bara en mils löpning, förra veckan klämde jag 2,4 mil och den här veckan har det stannat vid en löprunda på 6 km. Hoppas vara helt frisk nästa vecka för att kunna ta nya tag.

 

Nu stänger jag fredagsuppdateringsbutiken för den här veckan. Var snäll mot andra människor och gör gärna goda handlingar.