Stevens Sanningar

Fredag igen och som jag brukar skriva varje år, det här måste vara den mest oproduktiva fredagen i Sverige på hela året. Klämdagarnas klämdag där många passar på att vara lediga, så även jag. Nu känns det dessutom som om våren är här på riktigt, något som även märks i trädgärden.

 

Det har varit en ganska händelserik vecka och jag tar det kronologiskt. I lördags hade älsklingen jobbat två nätter på raken och sov ganska länge. Det fina i kråksången var att hon skulle vara ledig lördagsnatten, normalt jobbar de både fredag och lördag natt. Vi bestämde oss för att åka in till Strängnäs för att låta någon annan laga maten. Vi tog bussen och för första gången besökte vi våra favoritkrögare sedan många år, Helena och Tobias, och deras "nya" restaurang Naskovit. Den är ju inte så ny längre, men vi har inte varit där tidigare trots att de drivit den i kanske tre år.

 

 

Innan vi gick till Naskovit tog vi några härliga bilder vid de vackra och blommande körsbärsträden i Västerviken. Vi gjorde ett pit-stop på Grekiska tavernan för lite vätskepåfyllning innan vi hamnade på Naskovit. Det var som väntat femstjärnigt när man besöker Helena och Tobias, båda jobbade dessutom den här kvällen och vi satt ute och åt och njöt av den underbara försommarkvällen.

 

 

Under måndagskvällen var jag till gymmet och sprang 6 km. Jag har fruktansvärt ont i mitt vänstra korsbandsskade knä, men det gick. Det blev löpning på gymmet även under onsdagskvällen, men sedan dess har jag haft ordentlig smärta i mitt vänstra knä.

 

Det skulle bli en kort arbetsvecka för elever och medarbetare. På tisdagskvällen arrangerade vi Europaskolans kväll något vi gör varje år under tisdagskvällen när det är Kristi Himmelfärds dag på torsdagen. Som kompensation får alla sluta kl 11:30 den efterföljande onsdagen och både elever och medarbetare får en extra lång ledighet. 

 

Europaskolans kväll är ett öppet hus som framförallt riktar sig till befintliga elevers vårdnadshavare och anhöriga. Jag brukar beskriva det som att det är ett enda stort mingel där det händer mängder av olika saker. Så blev det och vi har verkligen funnit en form för den här kvällen som vi kan vara nöjda över. Mängder av besökare, bara glada miner och eleverna visar sig från sin allra bästa sida.

När jag fyllde jämnt senast fick jag en present av mina anställda, nämligen ett presentkort på Yasuragi Spa. Jag har aldrig varit där tidigare, däremot har älsklingen varit där ett flertal gånger tillsammans med våra döttrar. Däremot har jag varit på Hasseludden på en hockeydomarträff för ca 30 år sedan. Då var det en fackföreningsägd konferensanläggning som imponerade något oerhört på mig. Det var som en mindre stad i komprimerad form där precis allt fanns, om inte ovan jord så fanns det i de enorma underjordiska katakomberna.

 

När vi kom i ordning på rummet ville jag först följa min delägda häst Casper For Cash som gjorde sin första start för året. Han stod besvärligt till i ett lopp på Jägersro och förhoppningnarna var lågt ställda i denna årsdebut. Casper kom aldrig riktigt in i loppet och slutade oplacerade. Det finns dock ingen anledning till oro och han kommer att vara bättre i nästa lopp där upplägget också blir mer offensivt.

 

 

Nåväl, jag kände igen mig till viss del men naturligtvis såg det helt annorlunda ut nu. Jag gillade upplägget, man gick i sin Youkata (typ en morgonrock i sidenaktigt tyg) hela tiden och till och med för en ständigt stressad själ som jag är infann sig ett lugn. Efter att vi laddat lite på rummet med Champagne gick vi till badet. Vi blev nästan chockade själva när vi insåg att vi badat i de olika bassängerna under nästa två timmar. Jag som inte kan bada i alltför kallt vatten (typ 28 grader är gränsen) var det ett paradis med de varma bassängerna, både inne och ute. 

 

Efter badet gjorde vi oss i ordning innan det var dags att dra oss mot matsalen. Vi hade beställt Teppanyaki vilket är ett koncept där man sitter åtta personer runt ett stekbord och en kock lagar alla rätter under tiden på stekbordet. Vi samlades och fick ett glas bubbel innan vi fick ta plats vid stekbordet och då var stämningen fortfarande aningen stel. Vi kände ju inte varandra då, men fem timmar senare var sex av oss typ bästa vänner...

 

 

Matupplevelsen var magisk! Det känns som att vi fick världens bästa kock. Rikard blir 27 år i juli och har jobbat som kock i ca tio år. Han är urtypen på en kille som inte passar in i "formatet skola", något jag ser ganska ofta. Det är de eleverna jag brinner allra mest för i vår skola. Ibland lyckas vi och kan berätta världens finaste historia, men lika ofta misslyckas vi eftersom vi kämpar mot motståndare större än vad vi kan besegra. Rikard berättade sin story om hur han blev relegerad från sitt gymnasium i Vadstena dit han var utlokaliserad och hur han fick chansen att börja praktisera på Yasuragi. Om ni tittar på klippet här nedanför får ni höra honom själv berätta om den resan i slutet av klippet.

 

 

Han var som sagt grym. En fantastisk kock samtidigt en entertainer av rang. En sån människa ska aldrig någonsin behöva stå gömd i ett kök, hur god mat han än lagar. Han ska möta sina gäster och att vara i ett Teppanyakisammanhang är den perfekta kombon. Jag är ju ganska kinkig när det kommer till mat. Mina familj skulle nog stryka ordet "ganska". Därför var jag orolig för menyn, men jag öppnade verkligen alla mina sinnen och åt exakt allt med god aptit. Det var ju finlir från kocken Rikard och det hade varit en skymf mot honom att inte äta.

Vi var sex i sällskapet som sedan blev sittande kvar ganska länge. Jag, Helena, Negin och Hanna från Malmö samt Marika och Peter från Järfälla. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, kanske med fokus på skola (både Negin och Hanna jobbade inom skolan precis som jag) och barn/ungdomar med NPF. Kvalitetssamtal, men ändå med mycket humor och skratt. Det är banne mig en av de bästa kvällarna jag haft på mycket länge.

Efter en väldigt god natt med skön sömn ringde klockan alldelse för tidigt. Vi vaknade vid 09 och frukosten stängde kl 10. Bara att hoppa i Youkatan och tassa iväg till frukostmatsalen. Det var en bra frukost sedan hann jag faktiskt vila i 20 minuter innan det var dags att packa och sedan checka ut kl 11:00.

 

På vägen hem gjorde vi ett snabbstopp på IKEA och köpte några grejer som vi behövde. Därefter hem till superglada hundar. De hade haft två jättefina hundvakter i form av Ella och Matilda och allt hade gått jättebra, men det är något speciellt när husse och matte kommer hem.

Nu återstår bara att önska er alla en riktigt trevlig helg. Var snälla mot de människor ni möter och gör gärna goda handlingar. Ni som dömer människor, tänk då på kocken Rikard. Ibland handlar det bara om att varje enskild individ ska hamna på rätt ställe.

Som avslutning bjuder jag på en låt även denna vecka. Den är helt enkelt så himla bra, både i original med Melissa Horn men kanske ännu bättre i denna cover från Så mycket bättre.