Fredagsuppdatering 9 februari 2024
Puh! Vilken vecka! Det har varit en utmanande vecka på skolan med flera svåra case att hantera. Det knepiga med mitt arbete är att jag ställs inför situationer som inte går att förutse och plötsligt måste jag ta ett antal beslut under stor press. Jag räds inte det och jag är tränad att klara det, men visst kan jag i efterhand vara självkritisk och konstatera att jag kunde gjort saker annorlunda och bättre.
Utan att gå in på några detaljer är det smärtsamt att se hur många barn och ungdomar som mår dåligt och som behöver trygga vuxna omkring sig. Mitt arbete har nog aldrig någonsin känts så utmanande, samtidigt som det aldrig känts så viktigt. Just nu är jag, som tur är, inne i en fas med mycket energi och stor beslutsamhet. Tillsammans med alla grymma medarbetare kommer vi att fortsätta göra skillnad även om det ibland uppstår hinder på vägen. Jag avslutade för övrigt arbetsdagen med ett jättefint samtal med en elev i de nedre tonåren. Så klok! Så insiktsfull! Så missförstådd! Så tungt lastad med sitt bagage! Det är viktigare än någonsin att vi går omkring med positiva glasögon på nästippen.
Under hela 00-talet spelade vi lokalrevy i Stallarholmen. Jag, min fru och min dotter Ellinore fanns med på scenen och jag har skrivit otaliga nummer. Vi har inte gjort något sedan vi satte upp en julshow 2010, men i måndags träffades ett gäng med regissören Kersti Olin i spetsen för att diskutera möjligheten att låta revyn återuppstå. Nu är vi helt inne på att göra ett försök med målsättningen att Stallarholmsrevyn återuppstår i november 2024.
Förra helgen hade vi barnbarnen Adrian och Axel på besök när deras föräldrar ville unna sig en helg i Örebro på egen hand. Det var som vanligt helt underbart. Under lördagen var vi ute och grillade korv i skogen, i övrigt var det en del TV-tittande och sällskapsspel som stod på menyn.
Igår fick jag besked om att Regionens urologavdelning ska inleda en internutredning för att utröna om jag råkat ut för en vårdskada eller inte. För mig finns inget annat svar än att det är en vårdskada och det kommer jag att kämpa hårt för. Med hjälp av min medicin fungerar vardagen hyggligt, men det är långt ifrån det liv jag vill leva. Du som inte vet vad jag råkat ut för kan läsa här >>
Det var väl min vecka i sammandrag. Nu önskar jag er alla en trevlig helg och glöm inte att vara snäll mot andra människor.
//Steven :-)