16-dagarsuppdatering 22 december 2024
Ja, det är 16 dagar sedan jag senast skrev en fredagsuppdatering. Jag har inte hunnit, eller rättare sagt prioriterat detta. Så viktigt får det aldrig bli att jag lägger nödvändiga saker åt sidan för att skriva mina uppdateringar i bloggen, men å andra sidan vill jag inte missa att dokumentera vad som händer i mitt liv. Senast idag hade jag nytta av min blogg när älsklingen frågade vilket år vi skaffade vår plastgran.
Helgen för 14 dagar sedan gick i lugnets tecken. Helena jobbade och ägnade fredagskvällen bland annat åt ett besök på gymmet. Lördagen var också lugn, medan söndagen i vanlig ordning innebar jobb. Under lördagen nåddes jag emellertid av ett sorgebud då den människa som betytt allra mest för mig i min yrkeskarriär somnade in efter drygt nio års kamp mot cancer. Vi höll kontakten in i det sista och jag skrev en liten runa i mitt infoblad som jag skriver till mina medarbetare varje vecka.
Just den här texten är ju lite Europaskolanvinklad, Tor var ju också min chef under sex år på Stallarholmsskolan och sedan var vi kollegor inom Strängnäs kommun ytterligare några år. Vi behöll kontakten, bland annat genom att tillsammans gå på i stort sett alla GUIFs hemmamatcher i handbollsligan från 2010 tills för något år sedan då Tor undvek alltför stora folksamlingar efter pandemiåren. Vi pratade också ganska ofta i telefon och det fiffiga med Tor var att han också hade sena kvällsvanor och vi slog gärna ihjäl minst en timme i telefonen medan ett dygn övergick i nästa.
Här är jag och Tor den 18 augusti 2018 då han firade sin 70-årsdag.
Sedan följde en vecka där jag försökte dra ner lite på tempot. Jag har successivt det senaste halvåret fått ett allt högre blodtryck trots att jag medicinerar, tränar och äter vettigt. I mitt fall är det garanterat den inre stressen som är den största boven och det senaste halvåret har inte varit något undantag med alla turer kring vår skola. För övrigt upprepade Tor varje gång vi pratade med varandra att jag borde vara rädd om mig och inte jobba så mycket...
Jag var flitig på gymmet under veckan och det blev drygt 2,5 mil på löpbandet. Under torsdagskvällen var det sedan hemmamatch för GUIFs herrlag. Med bara en seger hittills under säsongen och rejält akterseglade i tabellen, skrällde det skadedrabbade laget genom att slå topplaget Sävehof. Glädjen var stor och där och då hoppades vi att vi såg vändningen komma.
På fredagen var det lucia och drygt en fjärdedel av skolans elever var med i det luciafirande som ett gäng av mina kompetenta lärare tillsammans med eleverna hade tränat in och som framfördes i kyrkan i Malmköping. Två skolföreställningar och två officiella dito blev det och det var så himla bra.
På lördagen var älsklingen med i ett luciafirande i Stallarholmen, också i en kyrka. Jag orkade inte följa med och titta utan det blev ännu en helg med återhämtning på lördagen och lagom med jobb under söndagen.
I tisdags spelade jag padel med Fredrik. Formen kommer allt mer och jag kände mig fräsch. Det räckte inte till seger den här gången heller, men jag lyckades nypa ett set och det var ett stort steg framåt. Dagen efter att jag spelat padel har jag banne mig ont i varenda led i kroppen och mitt trasiga vänsterknä skriker efter vila, men det är så förbaskat kul att jag inte tänker släppa padeln.
Veckan som gått har varit höstterminens sista vecka i skolan. Jag har mest varit sysselsatt med olika förberedelser inför avslutningen, men jag har också varit mitt uppe i en lärarrekrytering som jag sydde ihop i fredags. Vi gör ingen jättesatsning på julavslutningen eftersom vi satsar mer på lucia veckan innan, men det ska ändå hållas ett litet tal och en personalavslutning med tillhörande julklappar ska förberedas. I år fick personalen ett presentkort hos Akademibokhandeln och det var till synes oerhört uppskattat.
Under avslutningen passade jag på att uppmärksamma en elev lite extra. Vi delar inte ut några stipendier vid julavslutningen, men jag delade ut en högst symbolisk liten gåva till en elev i åk 8. Han har under hela sin skolgång haft svårt att fungera i det gängse "formatet skola" och det har varit många kollisioner med både andra elever och med vuxna på skolan. Några veckor in på det här skolåret kom en vändning på 180 grader. Det är svårt att förstå exakt vad som hände, men han fick en mentor han gillade och som han litade på. Han tog tag i plugget och har utvecklats hur mycket som helst. Konflikterna är borta och skolprestationerna blir allt bättre. Såna resor är bland det vackraste jag vet och jag fick höra från hans föräldrar senare på dagen att han varit stolt som en tupp över att jag uppmärksammade honom inför hela skolan. Jag ryser när jag skriver det här.
I fredags eftermiddag när jag kom hem från jobbet var vi en sväng ute i julhandeln. Vi har inte köpt jättemånga julklappar och det mesta har vi handlat på nätet, men det hör ändå till att vara ute bland allt folk och trängas litegrann. Vi valde att åka till Eskilstuna och det blev en sväng i Tuna Park innan vi storhandlade på ICA Maxi.
Dagen innan var det ny hemmamatch för GUIF. Nu mot Skövde och efter skrällsegern mot Sävehof hade laget varit i Alingsås och fått stordäng. Ändå var det positiva vibbar i hallen och hemmalaget gick till pausvila med ett par bollars ledning. Tyvärr höll det inte i andra halvlek och vi fick lägga ännu en förlust till alla tidigare. Det ser ut att bli en kamp för att till att börja med klara en kvalplats för att hänga kvar och sedan fixa även den uppgiften. Jag tror dock benhårt på grabbarna och räknar med att de klarar av det utsatta tabelläget.
Igår (lördag) hade jag ett scenuppdrag. I Stallarholmen finns en förening som heter Drömfabriken och en plats som kallas Mötesplats Stallarholmen. I Drömfabrikens, men även i andra föreningars, regi anordnas mängder av olika evenemang och aktiviteter. En gång i månaden anordnar Drömfabriken en mycket trevlig Pianobar under ledning av min f.d. kollega från Stallarholmsskolan, Lotta Bergil. Varje år brukar f.ö. Lotta ordna ett event där man sjunger in julen och detta år gjordes detta i pianobarens namn. Två föreställningar var det som gällde, klockan 15 och klockan 19.
Vad var då mitt bidrag? Jo, jag skulle hålla i ett julquiz och denna gång la jag upp det som melodikrysset. Två olika spelplaner dessutom för att de som eventuellt skulle gå på båda föreställningarna inte skulle ha någon fördel. Jag hade knåpat ihop bortåt 15 frågor per quiz och det kändes som att det blev väldigt uppskattat och lyckat. Under den andra föreställningen var älsklingen med och vi hemmagjorda räkmackor (man tar med sig egen mat och dryck till pianobaren). Framförallt var det musiken i centrum och det framfördes ett generöst knippe bra låtar från scenen under ledning av Lotta, ytterligare fyra musiker samt ett gäng duktiga sångerskor. Därutöver fick vi även lyssna till en seniorkör och en barnkör. Enormt trevligt!
Idag har vi ägnat oss åt julförberedelser här hemma. Plastgranen från 2010 har blivit klädd, vi har slagit in julklappar, vi har kokat knäck och gjort brända mandlar. Dessutom har jag gett mig på jätteprojeketet att städa mitt kontor... Mellan alla julbestyr har vi dessutom tittat på skidskytte.
Nu önskar jag just dig en riktigt GOD JUL! Det är väl en högtid jag inte borde behöva påminna om att vi ska vara snälla och göra bra saker för varandra, men jag tar inte risken utan önskar just det.
//Steven :-)