Stevens Sanningar

Det var ingen högoddsare. Många av oss visste redan, eller vi förstod åtminstone. Egentligen är det dessutom fullständigt ointressant för oss, men ändå så bryr jag mig så pass mycket att jag vill skriva ett blogginlägg om det.

 

Redan i diverse teasers innan Anja Pärsons sommarprogram i SR har det klart och tydligt sagts att det kommer någon form av avslöjande. Man har alltså inte behövt vara Einstein för att förstå vad som skulle komma, det har funnits så många olika tecken på det och har man bara de minsta känningar inom journalistkåren så visste man till och med. Anja Pärson lever tillsammans med en annan kvinna. Anja är för övrigt oerhört tacksam gentemot media som respekterat hennes vilja om att inte berätta om det tidigare.

 

Jag har ju inte haft alltför mycket till övers för Anja som person så som jag lärt känna henne genom medias beskrivning, men den här eftermiddagen växte hon massor hos mig. Jag lyssnade på hennes sommarprogram och redan efter två meningar var jag fullständigt säker på vad som skulle komma, det var nämligen väldigt snyggt upplagt rent dramaturgiskt. Sedan kan man alltid fråga sig om det ska vara meningen att behöva tänka igenom upplägget så noga om hur man ska berätta i vilken människa man är kär. Det framgick emellertid att det varit tufft även för Anja att acceptera att hennes prins i själva verket var en prinsessa.

 

Egentligen önskar jag mig ett samhälle där vi fullständigt skiter i vilken sexuell läggning olika människor har, men eftersom vi fortfarande lever i en norm där heterosexualitet anses vara det normala och homosexualitet bland många anses vara onormalt och äckligt, är jag glad när Anja officiellt vill bejaka sin samkönade kärlek. Anja är, liksom Kajsa Bergqvist som också "kom ut" relativt nyligen, förebilder och idoler för mängder av svenskar i olika åldrar, med olika värderingar, från olika samhällsklasser, naturligtvis också för människor med olika sexuella läggningar. Därför är de viktiga i frågan om toleransen av olika sexuella läggningar. Även om Anja klart och tydligt säger att hon inte vill bli någon ikon och gå i prideparader, så är hennes berättelse av sin kärlekssaga något som är viktigt för det moderna samhället och framförallt viktigt för alla ungdomar som famlar i osäkerhet vad gäller sexuell läggning. Det är inte fult att vara bi- eller homosexuell. Det är ingen sjukdom. Det är inte straffbart. Länge leve kärleken, oavsett om den är mellan man och kvinna eller om den är samkönad. Tack Anja!