Stevens Sanningar

Ännu en vecka av livet har passerat och det här är sista fredagen i augusti för det här året. Även om det säkerligen återstår flera fina sensommardagar och ännu fler härliga höstdagar, så går vi obönhörligen mot novembermörker, höststormar, ännu mera mörker, snö, isskrapor och allt som hör vintern till. Det dröjer mer än ett halvår innan vi kan förnimma våren och en begynnande sommar. Låter det deppigt? Ja, jag tycker att det är deppigt.

Veckan har varit bra utan några spektakulära händelser. Förra helgen jobbade älsklingen och det blev en lugn helg på alla sätt. Söndagen som vanligt en arbetsdag, men jag jag hann åka till gymmet och springa 7 km. Jag hade ju tänkt att räkna ihop hur mycket jag sprungit sedan jag vågade börja träna igen efter att mina inkontinensbesvär stabiliserats, men tyvärr har min träningsdagbok i form av en excelfil pajat. Det är naturligtvis ett I-landsproblem, men det stör mig som tusan. Trots att jag bett flera IT-kunniga personer om hjälp verkar det inte gå att återskapa innehållet i filen. Om jag orkar ska jag se hur mycket jag kan återskpa via data man samlar på sig när man tränar. Hur som helst, med tanke på i vilken situation jag befann mig förra hösten är jag överlycklig över att ens kunna träna. Den här veckan har det blivit 33 km löpning söndag-onsdag. Det går inte fort, men jag är försiktig och höjer tempot i sakta mak för att inte åka på några nya skador.

I övrigt har veckan naturligtvis inneburit jobb, massor av jobb. Jag är i det stora hela oerhört nöjd med hur läsåret har börjat och jag hoppas det kommer att hålla i sig. Det som stressar mig mest just nu, tidsmässigt inte på annat sätt, är styrelsemötet i skolstyrelsen på torsdag och all rapportering som ska fram dit och som egentligen skulle ha levererats i torsdags. Tyvärr blir det inte klart förrän  på söndag (i bästa fall). Jag vill vara punktlig och hålla deadlines, men det händer så mycket olika saker på skolan mest hela tiden, vilket gör att det är snudd på omöjligt att kunna ägna sig åt skrivande på det sättet jag önskar.

 

På tal om tidigare nämnda inkontinens. Jag var på ett återbesök på urologmottagningen på Mälarsjukhuset Eskilstuna i onsdags. Där har jag mött underbar personal sedan i november som hjälpt mig till att jag numera kan leva ett i stort sett normalt liv. Nu hade jag uppföljning med läkaren P och han är en fantastisk människa som betytt massor för mig. Vi är ganska överens om att inte göra några kirurgiska ingrepp utan jag ska fortsätta äta den medicin som hjälpt mig tillbaka till det normala livet. Samtidigt informerade jag honom om att jag kommer att driva ärendet vidare om att jag fått en vårdskada. Jag kommer högst troligt att behöva leva resten av mitt liv med medicin och med inkontinensskydd. I min värld är jag skadad i vården som måste leva med detta, utan att jag informerades om denna risk onnan jag jag gjorde min prostataoperation i september förra året.

 

Som jag tror att de flesta av er vet är jag väldigt ntresserad av trav och delägare i några hästar. Vad beträffar det sistnämnda var min delägda Global Fine Dining trea på Romme igår. Det är ett treårigt sto som inlett karriären mycket lovande med två segrar på fyra starter. Hon är helsyster till min tidigare häst Global Boom som jag älskade över allt annat, men som pga halsproblem fick sluta tävla redan som fyraåring. Ni som följt mina fredagsuppdateringar länge har läst om Boom tidigare och jag är så lycklig över att vi skänkte honom till en verksamhet som arbetar med människor som har funktionsvariationer av skilda slag. Han har det bra där och han gör skillnad för både ungdomar och vuxna. Att då få möjlighet att äga en liten del i hans helsyster betyder mycket för mig känslomässigt. Jag gjorde ju en film om Global Boom som jag själv tittar på med jämna mellanrum.

 

 

I söndags startade en annan av mina hästar, Casper For Cash, på Charlottenlund i Köpenhamn. Han gjorde ett toppenbra lopp och blev tvåa mot tufft motstånd och tjänade nästan 50 000 kronor. Casper har gjort det väldigt bra hittills i sin karriär och nästan sprungit in 300 000 kronor. Han kommer aldrig att bli någon stjärna, men verkar kunna vara en häst som duger bra på V75. För att ingen ska missförstå läget så är det ingen guldgruva att äga hästar. De pengar Casper har sprungit in gör ändå att vi ligger på minus sedan vi köpte honom och att äga en travhäst är en hobby som man måste vara beredd att den kostar pengar, men det är en helt underbar hobby.

 

Jag ska inte fastna i travsporten, men det är ingen hemlighet att jag är oerhört kritisk till hur spelbolaget ATG sköter sitt uppdrag. Senast i lördags inträffade ett stort IT-haveri strax före V75-tävlingarna som omöjliggjorde allt spel under 4,5 timmar vilket kostar travsporten stora pengar. Jag skrev ett blogginlägg om detta och har haft en otrolig trafik på det inlägget. Det har delats och spridits i alla möjliga sammanhang och faktiskt idag fört mig upp till den mest lästa bloggen på blogg.se.

 

 

Under veckan har vi haft finbesök här hemma i form av dottern Ellinore. Hon blev sjuk och behövde vara någonstans där hon inte riskerade att smitta någon annan än möjligtvis sin mamma och pappa. Även om hon inte varit i form har det varit väldigt mysigt att ha henne hemma. Nästa helg får hon äntligen "sin" lägenhet på Söder och slipper vara inneboende hos en av sina bästa vänner.

 

Idag har jag köpt biljetter till en av Håkan Hellströms konserter på Ullevi i sommar. Vi såg honom i augusti 2022 och oavsett vad man tycker om Håkan, ganska tröttsamt och tjatigt med alla som ska betona att han inte kan sjunga osv, så är det magi att han kan locka ca 70 000 åskådare ett flertal gånger till den stora arenan i Göteborg. Det är ett event och happening man inte gärna vill missa. Det var en lång kö, tillika väntan, innan biljetterna var fixade.Samtidigt ska Ticketmaster ha stort beröm för hur försäljningen var ordnad på deras sajt. Längst ner i inlägget kan ni se ett ståpälsklipp som jag spelade in när vi såg Håkan på Ullevi i augusti 2022.

 

Nu väntar en helg som gräsänkling då min fru ska åka till Södertuna slott utanför Gnesta med kören där hon sjunger. Det väntar även barnkalas för barnbarnen Sixten som blir 13 år imorgon lördag och hans syster Elvira som blir 10 år på tisdag. Det ska bli mysigt.

 

Med denna fredagsuppdatering vill jag önska en riktigt trevlig helg. Var snälla och gör goda handlingar. Vänskap har aldrig sårat en enda människa. tvärtom är det helande och lyfter andra.