Stevens Sanningar

Ännu en vecka att lägga till handlingarna. Snart är mars slut och nästa gång jag skriver fredagsuppdatering har det blivit april och långfredag.

 

Min förra fredagsuppdatering kom från Linköping där jag och min älskade hustru tillbringade helgen. Vi hade supermysigt trots rådande pandemitider. Under fredagskvällen tog vi det bara lugnt efter restaurangbesök (Överste Mörner) och jag slog nog igen ögonen redan vid halv tio.

 

Under lördagen gick vi en sväng i stadskärnan innan vi landade in på Bishop Arms för en eftermiddagsöl. Därefter överraskade älsklingen mig med bowling och det tycker jag alltid är lika roligt. Middagen avnjöts på restaurangen 1854. Därefter blev det TV-häng på hotellrummet.

 

 

 

Söndagsförmiddagen var kylslagen och blåsig, men vi trotsade kylan och gick en sväng i området runt domkyrkan och slottet. Det blev t.o.m. ett besök i den vackra domkyrkan och man imponeras verkkligen av hur storslagna många av våra domkyrkor är.

 

På hemresan gjorde vi ett fikastopp inne i Norrköping. Vi gick en sväng vid de gamla industrikvarteren vid Strömmen, där vi även träffade en vän till mig. Jag blev oerhört förtjust i hur man tagit tillvara på de gamla industribyggnaderna.

 

Söndagskvällen ägnades som vanligt åt jobb och sedan har veckan rullat på i snabb takt. Padel måndag och onsdag, gymmet tisdag och torsdag. På skolan har det bitvis varit väldigt intensivt runt frågor som varit enkla att hantera och frågor som varit oerhört komplicerade och knepiga. Det mesta som vanligt alltså. Jag har också förmånen att träffa mängder av spännande människor och igår fick jag en livshistoria berättad för mig som verkligen grep tag i mitt allra innersta. Utan att gå in i detalj och berätta vad det handlade om, så blev jag ännu mer övertygad om att skolan kan vara både himmel och helvete och att jag kommer att strida vidare för att alla barn och ungdomar ska tillskapas möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt, bli förstådda, få stöd och kunna bruka sin fulla potential i skolan.

 

Jag nämnde ju i min förra fredagsuppdatering att jag i söndags firade fem år som rektor på Europaskolan Malmköping. Det uppmärksammades dels av en lärare som gav mig en tavla som har koppling till ett elevarbete för några år sedan, men jag fick även en present av min ledningsgrupp på skolan. De gav mig en present med hälsningen "att jag borde få i mig mera kolhydrater....". 

 

Natten mellan lördag och söndag övergår vi till sommartid. Jag är kluven till detta påfund som vi haft sedan 1980 och är inte helt bekväm med att låna ut en hel timme under sju månader, men självklart uppskattar jag de ljusa kvällarna.

 

Veckans fredagslåt hämtar jag just från Håkan Hellström och Ullevi. Jag är medveten om att det inte går att lyfta fram Håkan utan att det alltid ska dyka upp en klagokör som ska gnälla på att han inte kan sjunga, snor alla sina låtar osv osv. Dessa kommentarer är tyvärr både förutsägbara och tröttsamma, men det bjuder jag på. Smaken är som baken (delad!) och jag fascineras av en artist som kan sälja ut den stora göteborgsarenan x 4. Klippet nedan älskar jag, inte bara låten utan hela sammanhanget, och inte minst det fina samspelet mellan gitarristen Simon Ljungman och Håkan får mig verkligen att njuta.

 

Jag hoppas att just du får en riktigt trevlig helg och att du försöker vara exakt så snäll som du kan vara.