Stevens Sanningar

Vi har hunnit till mitten av november och det fortsätter att vara både ljusare och varmare än vad som fallet brukar vara i denna tråkiga höstmånad. Jag har nog ändå landat i att november är mysigare än både januari och februari.

 

Det har varit en vecka som i ganska hög grad präglats av ett beslut som skulle meddelas till min personal igår torsdag, nämligen den här nyheten.

 

Europaskolan har drivit skola med årskurserna 4-9 i Malmköping sedan hösten 2015 och jag har varit rektor på skolan sedan den 21 mars 2016. Jag är oerhört stolt över hur jag och mina medarbetare under snart tio år utvecklat skolan i en socioekonomisk väldigt tuff kontext. Den här hösten har dessutom varit bättre än någonsin på skolan och det är självklart att elever, medarbetare och vårdnadshavare är oroliga för hur det kommer att bli när kommunen tar över. Det enda man vet med säkerhet om förändringar är att det blir annorlunda. Kanske bättre, kanske sämre, men definitivt annorlunda. Självklart hoppas jag att det blir bättre, det är våra elever värda.

 

Min uppgift är inte att recensera ställningstaganden som tagits av våra beslutsfattande styrelser. Jag är anställd som rektor för skolan och tillsatt som vd för aktiebolaget som är huvudman och jag försöker varje dag att göra mitt bästa i dessa roller för att vår skola ska vara så bra som möjligt. Det kommer jag fortsätta med så länge jag innehar dessa befattningar och jag är fast besluten att tillsammans med mina medarbetare göra det här sista läsåret som Europaskolan finns i Malmköping till det allra bästa. Vad som händer sen för min del är skrivet i stjärnorna, men högst troligt är min tid inom Europaskolan över till sommaren.

 

Förra helgen jobbade älsklingen tre nätter. Fredagskvällen chillade jag hemma, men på lördagen tog jag i tur och ordning buss-tåg-tunnelbana och till sist buss igen för att hamna ute i Tyresö. Där finns en kompis som ordnar en travfest varje år. Vi är ett gäng med trav som gemensamt intresse som lärt känna varandra via X (Twitter) som ses för att äta, dricka och följa V75-travet tillsammans. Det var kul att vara tillbaka efter att ha missat förra årets fest pga mitt inkontinenshelvete. Några spelframgångar blev det inte, men det var en grymt trevlig eftermiddag. Jag hade tur att få skjuts hela vägen hem till dörren av fina vännen Peter Törnqvist som skulle köra ända till Askersund. Tack ännu en gång Jörgen för festen och tack ännu en gång Peter för skjutsen.

 

Söndagen innebar som vanligt en hel del jobb och sedan drog arbetsveckan igång igen. Jag har känt mig krasslig med huvudvärk och förkylningssymtom vilket gjort mig tröttare än vanligt. Därför passade jag på att jobba hemifrån i tisdags. I onsdags var det hemmamatch för Guif mot jönköpingslaget Hallby i handbollsligan, men det blev en besvikelsens kväll då matchen blev ett rejält praktfiasko för hemmalaget. Det är alltid oerhört tråkigt att se när det inte fungerar så som man vill för killarna. Nu är den klena säsongsinledningen för herrlaget uppe på vårt bord i styrelsen och jag både hoppas och tror att vi kan bidra till att det vänder.

 

 

Det faktum att jag inte känt mig riktigt kry har inneburit att jag tagit det lugnt med träningen. Det har bara blivit två löppass under veckan, varav milen igår kväll. Det var tungt de sista kilometerna, men jag skyller det på att jag inte är riktigt frisk.

 

Nu önskar jag just dig en trevlig helg och jag gör det med en förhoppning om att du är snäll och gärna gör goda handlingar för andra människor.