Fredagsuppdatering 13 oktober

Dags för fredagsuppdatering denna fredag den trettonde. Efter en underbar semestervecka i Side var det dags att återvända till vardagen och det blev en ganska tuff start då vi landade på Arlanda kl 03.15 natten mellan lördag och söndag och vi var inte hemma i bostaden förrän drygt två timmar senare.
 
Det fina vädret orkade inte riktigt hålla i sig den sista dagen, men vi är supernöjda med veckan i solen och det är ett oerhört privilegium att kunna åka iväg på resor. Jag har en ganska ovanlig allergi då jag är extremt temperaturkänslig och får kraftiga nässelutslag om jag exempelvis badar i alltför kallt vatten. Med kallt vatten i detta fall menar jag under 27 grader... nu var det 26 grader i havet och jag doppade mig utan att få några besvär, vilket faktiskt gladde mig massor. Den här allergin är det många som inte tror på och den har begränsat mig mycket under årens lopp. Därför blir jag extra glad när det funkar för mig att bada.
 
 
Jag ställde mig på vågen i måndags och hade gått upp 3,4 kg(!) under semestern. Det kostar på att ligga still en vecka på ett all-inclusive-hotel, men när jag vägde mig i morse var exakt häften av denna viktökning borta. Detta trots att jag bara kunnat träna tre gånger den gångna veckan, jag har nämligen haft någon form av influensasymptom med en molande huvudvärk vilket hållit mig borta från gymmet några dagar.
 
På skolan är det fortsatt väldigt bra. Lärare och övrig personal gör ett overkligt bra jobb och jag är så glad över den utveckling vi ser. Vi hade en APT igår och då berättade jag för personalen om en tanke som vuxit sig allt starkare hos mig även om den inte på något sätt är ny. Tanken tog faktiskt sin slutgiltiga form i solstolen i Turkiet då jag låg och läste böcker. Inom litteraturen tecknas ju ofta personporträtt och inte sällan finns förklaringar till beteenden att finna i olika karaktärers historia. Precis så är det! Vi behöver skriva varje elevs historia. Det är då vi förstår varför hen lär sig eller inte lär sig, varför hen beter sig si eller så, varför hen trivs eller inte trivs i skolan osv osv. Varje människa är verkligen värd att få sin egen historia berättad och den säger allt. Det är också i dessa historier vi hittar så kallade tipping points. Låt oss alla som jobbar med människor bidra till att skapa positiva, istället för att befästa negativa, brytpunkter. Positiva tipping points som ger barn, ungdomar eller för all del vuxna, större möjligheter att lyckas.
 
Jag sitter ju i ganska många möten med elever och vårdnadshavare och i dessa möten är jag extremt intresserad av bakgrunden till att vi sitter i möte hos mig, hos rektorn. En kommentar, en blick, en kränkning, en utebliven bekräftelse, en utfrysning... ofta finns en tipping point och vi måste backa bandet dit och försöka förstå och det är först då vi kan bidra till en förändring på riktigt.
 
Under veckan har jag hunnit med att se mitt kära Guif spela handboll mot Lugi. Förlust i en dålig och oengagerad match. Trots detta är handboll den mest fantastiska sporten som går att titta på och jag älskar nya Stiga Sports Arena i Eskilstuna.
 
Min travhäst Hibo Viking som jag brukar skriva om ibland är inte längre hingst, han är numera valack. Nu ska han få träna på en tid och sedan kommer han ut på banorna och visar hur snabbt han kan t-r-a-v-a.
 
Glöm inte att lyssna på min dotter Ellinore och hennes egenskrivna musik. Länk till Spotify >>
 
Var snälla mot varandra och ha en jättetrevlig helg!

//Steven :-)

Kommentera här: