Grattis Charlotte! ...och vad var det jag sa?

 
Hittills i år har det inte blivit så mycket OS i bloggen, eller rättare sagt inget OS. Som vanligt är orsaken tidsbrist, men det kommer att komma fler inlägg. Trots att vi skriver den 13 februari 2014 har jag ju inte ens hunnit sammanfatta 2013 ännu...
 
Idag tog Charlotte Kalla sin andra silvermedalj i årets Olympiska Spel. I mina ögon har bägge hennes silvermedaljer varit att betrakta som vinter då hon förlorat mot två motståndare som hon ytterst sällan har möjlighet att slå på respektive distanser. Däremot har hon vid båda dessa tillfällen haft motståndare efter sig som hon normalt sett inte slår och den största skrällen är definitivt hennes silver idag på 10 km klassiskt. Hon har aldrig varit i närheten av en medalj över en klassisk distans tidigare och så sent som för ett par veckor sedan var det första gången hon stod på pallen i ett världscupslopp där det var den klassiska tekniken.
 
Analyserna är som vanligt många och även korrekta. Det är tydligt att hon rent fysiskt tagit ännu ett kliv denna säsong, men också att hon utvecklat framförallt sin klassiska åkning. Men jag har också en annan spekulation. Det här blogginlägget skrev jag under förra årets VM då hon "bara" blev sjua i sin absoluta paradgren, 10 km fristil.
 
 
I det inlägget kritiserade jag Charlotte Kalla för att hon alltid åkte allt som gick att åka. Hon körde Tour de Ski och hon tävlade på alla distanser i VM. Jag efterlyste en ransonering av tävlingstillfällena och uppmanade henne att stå över vissa distanser för att hålla kroppen fräschare. Naturligtvis har Charlotte inte läst min blogg eller lyssnat på mig, men i år stod hon över Tour de Ski och hon stod även över fristilssprinten. Det är faktorer som jag tror har hjälpt henne till de framgångarna och än är det inte slut. På lördag tar hon brons i stafett, kanske kan hon och Ida Ingemarsdotter plocka en medalj i teamsprinten (om hon väljer att åka - kanske är det bäst att avstå) och sedan återstår tremilen där jag också att hon har ett gyllene medaljläge.
 
Jag har skrivit många blogginlägg om Charlotte Kalla under årens lopp och jag har skrivit det förr, men det tål att upprepas. Lika sur och tvär som Charlotte är när hon inte lyckas, minst lika underbar och bedårande är hon när hon når framgångar. Få idrottsmän i världen kan skina så vackert som just Charlotte Kalla. Grattis!

//Steven :-)
 
 
 
 
 

Kommentera här: