Det där med särskrivning...

Det skulle gå att skriva ett långt och ganska roligt inlägg om särskrivningar, men ämnet känns uttjatat. Däremot undrar jag hur det kommer sig att folk som kategoriskt särskriver, lyckas skriva ihop när det verkligen ska vara särskrivet? Jag har sett flera exempel på att särskrivarna skriver morsdag, vilket åtminstone i min värld skulle uttalas exakt som torsdag med den enda skillnaden att det är ett m istället för t i början. Det är ju faktiskt mors dag, alltså hennes dag, mammas dag, morsans dag. Hur blir det då när vi kommer till andra söndagen i november och vi ska fira fars dag? Ihopskrivet kommer det att låta som Farsta och där tänker åtminstone inte jag fira min dag. Märkligt...

//Steven :-)

Kommentera här: