Stevens Sanningar

Precis innan vi stack iväg på semester till Turkiet arrangerade vi, det vill säga Stallarholmsskolan, vår numera traditionella vårkonsert i dagarna tre. Totalt var det fem föreställningar, varav två för övriga elever på skolan.

Även detta år lyckades vi få till en underbar konsert där ca 115 elever deltog. Min kollega och skolans musiklärare, Lotta Bergil, hade som vanligt gjort ett grymt jobb med att arrangera och träna in alla låtar. Ett mastodontjobb som är värt all beundran. När vi sedan kom till kyrkan och började repetera jobbade vi tillsammans med att finslipa detaljer till ett resultat som var overkligt bra med tanke på att det är helt vanliga elever från en helt vanlig kommunal grundskola som framträder.

En extra krydda i årets konsert var att jag lyckats engagera mina kompisar Per Fjällström och Ola Swenson från bandet Sonny Liston. Den gav den där extra touchen på kompet och allt lät fantastiskt bra.

Publiken kom som vanligt i stora mängder och vid den sista föreställningen på fredagskvällen var Toresunds kyrka fylld till bristningsgränsen.

Av de 18 nummer som framfördes har jag säkert 12-13 favoriter som jag gärna skulle vilja visa, vilket inte är omöjligt att jag gör vad det lider. Hur som helst börjar jag med den låt som gjorde starkast intryck hos mig, kanske mest för att jag är svag för Lars Winnerbäck. Jag tycker dock att den är fantastiskt fint framförd av Alva, Therese, Moa och Jenny. Betänk då också att tre av dessa tjejer går i femman, sexan och sjuan vilket betyder att vi har glädje av dem under flera år framöver. Just i den här låten tycker jag också att Pers och Olas finlir kommer fram på ett fantastiskt sätt. Per med sin slidegitarr och Ola med dragspelet i famnen samtidigt som han skötte takten med trummorna. Jag ryser!

//Steven :-)